Ja, hur ska man förstå begreppet inbjudande retorik? Och hur ”gör man” inbjudande retorik? 
I detta, det första, inlägget till vår nya blogg har jag valt att fundera kring och beskriva det begrepp som ligger till grund för hur vi på Resonans Retorikbyrå tänker kring retorik och vad som är viktigt i vår kommunikation med andra. Och begreppet? Ja, det är ju, som ni förstår, inbjudande retorik. 

Den väldigt korta beskrivningen

•     Förståelse före övertygelse. 
•     Bjud in till samtal och dialog.
•     Se till att ni är jämlika i kommunikationen. 

Den något längre beskrivningen
Den inbjudande retoriken lanserades genom artikeln “Beyond Persuasion: A Proposal for an Invitational Rhetoric” av Sonja Foss och Cindy Griffin som de skrev 1995. Artikelns innehåll blev lite som en fredlig revolution ¹ inom retoriken, när deras alternativa teori fokuserade på att retoriken kan skapa förståelse och dialog istället för övertygelse. En vilja att ta emot andras perspektiv, samt erbjuda våra egna perspektiv. En vilja att söka förståelse. Eller som Sonja Foss & Cindy Griffin skriver: ”The offering of a personal narrative is, itself, the goal; the means and the ends are the same in offering.” ² 

Själva erbjudandet (“offering”) blir målet i kommunikationen. Inte makt genom övertygelse eller övertalning. 

Vidare har den inbjudande retoriken en tredelad värdegrund som den vilar på. En kommunikation som bygger på 1) jämlikhet, 2) människans inneboende värde, och 3) självbestämmande. Dessa tre delar är det som på ett eller annat sätt genomsyrar den inbjudande retoriken. Det handlar om att möta de människor vi kommunicerar med som självbestämmande individer, och inte någon, eller några, vi behöver övertyga. Och det är i detta som den fredliga revolutionen ligger: ett kommunikativt synsätt som är med och skapar ett mer ödmjukt, medmänskligt, respektfullt och konstruktivt samtalsklimat. En samhällelig diskurs, om man så vill, som främjar en mer konstruktiv och schyst kommunikation mellan människor. Att inte hela tiden försöka övertyga andra. Oavsett vad det handlar om. 

Nu är det ju så att övertygande finns i princip överallt: vem som ska ta disken hemma, att min åsikt är bättre eller viktigare än din, den här bilen är bättre än den där, och så vidare. Att det finns en massa borden och måsten. ”Du borde göra si”, ”Du måste göra så”. Jo, borden och måsten ska ju så klart finnas. Fast vore det inte härligt om vi kunde plana ut dess toppar? Där resultatet kan bli en mer icke-konfrontativ dialog. Både på det privata planet, som i det samhälleliga. Exempelvis att du på hemmaplan kan se din partner eller grannes tillfälliga felhandlingar, ickedömande, genom deras ögon; eller som politiker öppet kan samtala kring svårigheter istället för en verbal sammandrabbning.  

Det handlar om att se en medmänniska som en jämbördig. En individ som kan visa mig lika mycket som jag kanske kan visa hen. Att se mina meningsmotståndare som en viktig del i mitt förståelseskapande – där i ligger det viktiga, likväl det svåra. Att gemensamt skapa en större mellanmänsklig förståelse, som i sin tur kan leda till större kunskap, och som vidare kan leda till mer informerade val. 

Kommunikation är, som vi vet, både enkelt och svårt. Det kan bli både som vi önskar – eller tvärtom. Det visar ju på att vi är människor, inte allvetande robotar. Vi är människor som kommunicerar våra liv, inklusive våra åsikter och idéer, våra värderingar, våra tyckanden, vår kärlek, vårt hat, våra misslyckanden och våra önskningar. Att göra det med mindre maktanspråk är att se det gemensamma mer än det som skiljer oss åt. Vilket är en del av jämlikhetsskapandet. Alla vill vi nog känna trygghet, självbestämmande, samt få vårt inneboende värde respekterat. Förmågan och önskan att kunna styra våra liv på ett adekvat sätt.  

Nu kan detta låta som något naivt och flummigt (i dess negativa association). Men. Det är det inte. Den inbjudande retoriken är ett alternativ. En annan möjlighet. 

Ja, vi måste – såklart – vara pragmatiska: Ibland kan det vara nödvändigt att försöka övertyga någon om att ändra ett beteende, eller försöka få någon att tänka om. Det kan vara när någon sätter sig själv eller andra i fara. Eller i politiska val vill vi ju övertyga andra. 

Om vi ser den inbjudande retoriken som ett kompletterande, och ett etiskt värdegrundat, kommunikativt verktyg. Då kan vi börja se att livet och våra mänskliga möten – genom vår kommunikation – kan få en annan innebörd. Att skaffa sig förståelse samt kunna – och våga – ta till sig andras åsikter och erfarenheter kan ge ett större perspektiv och större insikt. Det gör vår värld större. Det gör dina relationer större. 

Som med de flesta retoriska teorierna finns det mycket mer att djupdyka i för att få en djupare kännedom. Med denna text har jag här lagt fram ett initialt förslag till hur man kan förstå och “göra” den inbjudande retoriken. Och i den inbjudande retorikens namn har jag inte lagt fram ett givet svar. Jag har lagt fram ett perspektiv. Jag har visat vad jag ser.

”The invitational components contribute to an outcome that consists of respecting the audience and reaching an understanding – one grounded in civility even if the understanding is in the final form of mutual disagreement.” ³

1. Daughton, S. & Buzzanell, P.M. (2022). Foreword. I: Foss, Sonja K. & Griffin, Cindy, L. (red.)Inviting Understanding: A Portrait of Invitational Rhetoric, Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, s. xiii.  ↩︎
2. Foss, Sonja K. & Griffin, Cindy L. (2022). Beyond Persuasion – A Proposal for an Invitational Rhetoric. I: Foss, Sonja K. & Griffin, Cindy, L. (red.)Inviting Understanding: A Portrait of Invitational Rhetoric, Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, s. 21.  ↩︎
3. Emeling Bone, J., Griffin, Cindy L., & Scholz, T.M.L. (2022). Beyond Traditional Conceptualizations of Rhetoric – Invitational Rhetoric and a Move toward Civility. I: Foss, Sonja K. & Griffin, Cindy, L. (red.)Inviting Understanding: A Portrait of Invitational Rhetoric, Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, s. 45.  ↩︎